Patrik Krook

Välkommen till Krook.me !

Du är inte inloggad.

Senaste nyheter Riksbanken


  • Penningpolitiskt beslut: Nollränta och värdepappersköp för en inflation varaktigt nära 2 procent
    Svensk ekonomi har återhämtat sig snabbt och inflationen väntas tillfälligt bli högre än 2 procent det närmaste året innan den sjunker tillbaka igen. För att inflationen mer varaktigt ska ligga nära målet behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Direktionen har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på noll procent och den väntas vara kvar på noll hela prognosperioden. Riksbanken fortsätter också att köpa värdepapper under fjärde kvartalet enligt tidigare beslut. Direktionens prognos är att innehavet av värdepapper kommer att vara ungefär oförändrat under 2022.

  • Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från 2 sep
    Från och med den 2 september 2021 kan Riksbankens transaktionsbaserade referensränta Swestr användas i finansiella kontrakt. Testperioden för Swestr är därmed avslutad. På torsdag den 2 september klockan 11:00 hålls en digital pressträff med vice Riksbankschef Martin Flodén om varför Riksbanken förespråkar användandet av Swestr.

  • Per Janssons mandat förlängt sex år
    Riksbanksfullmäktige har beslutat att förlänga vice riksbankschef Per Janssons mandat som direktionsledamot med sex år från och med den 1 januari 2022. Per Janssons mandat löper därmed till och med den 31 december 2027.

  • Protokoll från det penningpolitiska mötet den 30 juni 2021
    Vid det penningpolitiska mötet den 30 juni beslutade Riksbankens direktion att hålla reporäntan oförändrad på noll procent och den väntas vara kvar på den nivån under den kommande treårsperioden. Direktionen beslutade också att Riksbanken under det fjärde kvartalet ska köpa obligationer till ett sammanlagt nominellt belopp om 68,5 miljarder kronor. Detta innebär att köptakten fortsätter att trappas ner men att ramen för tillgångsköpen på 700 miljarder kronor kommer att utnyttjas fullt ut fram till slutet av 2021.

  • Swapavtalet med Federal Reserve förlängt
    Riksbanken har beslutat att förlänga det tillfälliga swapavtalet om upp till 60 miljarder amerikanska dollar med Federal Reserve Bank of New York. Det förlängda avtalet gäller till och med den 31 december 2021.

  • Penningpolitiskt beslut: Nollränta och värdepappersköp för inflation varaktigt nära 2 procent
    Smittspridningen av coronaviruset har minskat och det ekonomiska läget ser ljusare ut. Men pandemin är inte över och inflationstrycket är fortfarande måttligt. Genom att föra en expansiv penningpolitik bidrar Riksbanken till en fortsatt god utveckling i ekonomin och till att inflationen varaktigt kan vara nära målet. Direktionen har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på noll procent och att Riksbanken under årets fjärde kvartal ska fortsätta att köpa värdepapper inom ramen om 700 miljarder kronor.

  • Referensräntan Swestr kan användas från 2 september
    Riksbankens transaktionsbaserade referensränta Swestr kan användas i finansiella kontrakt från och med den 2 september 2021. Därmed finns det möjlighet för Swestr att ersätta Stibor som referensränta på den kortaste löptiden. Den 1 oktober 2021 kommer Riksbanken även att börja publicera genomsnittsräntor och index för Swestr. Marknadsaktörernas övergång till Swestr bör ske i närtid.

  • Bank for International Settlements och nordiska centralbanker inviger nordiskt innovationscenter
    BIS, Bank for International Settlements och centralbankerna i Danmark, Island, Norge inviger idag tillsammans med Riksbanken ett nordiskt innovationscenter, BIS Innovation Hub Nordic Centre, i Stockholm. Det är det femte innovationscentret som öppnats de senaste två åren.

  • Riksbankens företagsundersökning ”Efterfrågan är inte problemet – bekymren är på utbudssidan”
    Konjunkturläget för de svenska storföretagen blir allt starkare, framför allt för tillverkningsindustrin. Företagen upplever att riskerna med pandemin minskar och de är optimistiska om framtiden, vågar fatta beslut och investera. Problem med brist på vissa viktiga komponenter leder emellertid till förseningar och ökade kostnader. Men lönsamheten är överlag god och flera branscher ser möjligheter att höja sina priser.

  • Ljusare utsikter, men riskerna för den finansiella stabiliteten är fortsatt förhöjda
    Det svenska finansiella systemet har med hjälp av omfattande stödåtgärder klarat sig relativt väl genom pandemin och en finanskris har undvikits. Kreditförsörjningen har upprätthållits och viktiga finansieringsmarknader fungerar nu tillfredsställande. Men riskerna för den finansiella stabiliteten är fortsatt förhöjda. Det är viktigt att den samlade ekonomiska politiken fortsatt stödjer den ekonomiska återhämtningen, samtidigt som den tar hänsyn till sårbarheter på längre sikt.

Sidfot